men innan vi fick käka en massa. 

pannkakor så hann de i alla fall med att göra EKG med diverse olika mätningar bla hur starkt hjärtat är. Det mäts faktiskt i hästkrafter. Och lillemans hjärta hade ca 70 hästkrafter, och det var bra på en så liten kille sa läkaren. Sen blev det Ultraljud     på nästan allt möljigt tänkbart enligt mej, men det var i huvudsak testiklar, mjälte och alla dessa lymfkörtlar som sitter främst i halsen. Det tog närmare 1 timme! Men vår riddare var superduktig och dessutom på fastande mage.

Nu så blev det pannkakor i stora lass och lek på avdelningen.  

"livets träd" bilden tagen i slottsparken i Uppsala

Dag 2. 

Så fastade lilleman för 3:e gången den senaste veckan! Han börjar lessna rejält på att fasta nu. 

Denna gången bär det av till OP strax runt lunch. Jag har fastat jag oxå så nu börjar jag bli rejält hungrig. Denna gången ska det tas ryggmärgsprover, benmärgsprover och venporten ska opereras in. Det skulle ta sin tid.

Jag känner behov av att ut och röra på mej lite, får en karta och en vägbeskrivning till närmsta ICA butik några kvarter bort. Handlar lite gott och blandat. 
Återvänder till avdelningen och lastar in mina varor i kylen. Hinner med en promenad i den fina grönskande slottsparken. Njuter av de skira bokträden, promenerar runt under träden och tittar på deras kronor som strävar mot ljuset och himlen. Ser ut som symboler för livet och vår strävan om att vilja leva ett friskt liv.
Går till kiosken och köper en tidning, väntar, sätter mej ute funderar. Funderar på vad det blir för diagnos och vilken behandling, ser framför mej ett långt kämpande med en mycket sjuk och klen son. ( alla ni som orkar följa min blogg kommer förhoppningsvis att se att mycket inte blir så illa som jag/vi hade trott från början) Kanske återkommer jag till det här med mindfullness kanske inte. 
Alla som har väntat på att någon ligger på OP vet att det känns som om man väntar jättelänge. 

Äntligen så ringer de och talar om att lilleman finns på barnuppvaket. Promenerar iväg genom dessa långa korridorer som jag aldrig tror att jag kommer lära mej hitta i. Men även i det här hade jag fel, jag kommer att lära mej hitta bra både här på sjukhuset och på sjukhuset hemma. På gott och ont.

Nu bli det fortsättning på det här vid ett annat tillfälle, måste fundera lite på hur jag ska skriva vidare. Och för en gång skull när jag är på sjukhuset med lilleman så känner jag mej trött så bäst att passa på att lägga huvudet på kudden.

God natt vänner.